Häromdan fyllde jag år. Jag har alltid varit en födelsedagsperson som gillat att fylla år och att man haft en dag som bara varit ens egen. När jag gick i låg- och mellanstadiet blev man alltid lite extra vippad när man fyllde och lyckan var total den födelsedagen det serverades hamburgare till lunch och jag och en kille till som fyllde samma dag fick lov att ta en extra till skillnad från de andra barnen. Hur jag ens fick i mig tre (!!!) stycken förstår jag inte men lyckan var total.

I alla fall, ju äldre man blir desto mindre bryr man sig och i år har någon slags lightversion av för tidig 30-årskris insmygit sig så det kändes så lagom roligt att fylla år. Nu är hon bra nojjig tänker ni som krisar vid en ynka ålder av 26 men det senaste har jag reflekterat mycket över hur fort tiden går. Det var inte länge sen jag var 12, det känns faktiskt som igår fastän det är 14 år sedan. Om ytterligare 14 år är jag 40 och tänk så mycket som har hänt tills dess. Antagligen har jag barn, ett hus, ett annat jobb. Somliga i tillvaron har försvunnit, andra har tillkommit. Och plötsligt är man 80 och är äldst och ska vara visast och egentligen är det inte långt bort eftersom tiden går så fort!

Ett liv är egentligen så kort och man bör göra det bästa av tiden man får. Jag förstår mer och mer vidden av de orden.

Nu blev det lite väl filosofiskt här men ni förstår säkert hur jag menar. För övrigt hade jag en bra födelsedag, jag var på utbildning i Göteborg och blev både sjungen och grattad för, fick en hejdundrandes massa grattishälsningar och fina presenter i form av en vacker lykta, presentkort, en söt liten fågelholk och till Jonas förtret ytterligare en massa bra grejer att ha i köket. Och tillsist ett par nya converse och man kan verkligen se skillnad på vita och vita ;-)